Husgrunden är husets skydd mot väta och ska samtidigt ge stabilitet. Det 
finns flera olika typer av grunder och tidigare var exempelvis torpargrund vanliga i Sverige. Torpargrund innebär att huset står på plintar med en luftspalt mellan huset och marken. Den här typen av grund används inte längre på grund av att den är oisolerad. Krypgrunder av olika slag förekommer däremot fortfarande, men idag med en isolerande variant som inte har samma fuktproblem som torpargrunden.
För isolerade konstruktioner som bostadshus är gjuten betongplatta på mark det i särklass vanligaste. Det här eftersom den är tålig och fuktsäker. Den vanligaste betonggrunden består av kantelement, isolering (vanligen cellplast), armering, golvvärme och betong. En betongplatta är också en bra konstruktion i avseende på sättningar.
Oftast är det markförhållandena och huskonstruktionen som bestämmer vilken grund som är lämplig. Att bygga en grund är inte lämpligt som hobbyprojekt utan något som med varm hand ska överlämnas till proffsen. En dåligt byggd grund riskerar nämligen att på sikt förstöra hela huskonstruktionen och är mycket kostsam att åtgärda i efterhand.
Dränering skyddar mot skador
En väldränerad husgrund skyddar mot fuktskador och mögel. Det finns 
många olika system för dränering och vad som fungerar bäst beror på husets läge, vad marken består av och hur husgrunden är konstruerad. Marken innehåller alltid ganska mycket fukt och därför är det viktigt att dränera både vid nybyggen och renoveringar. Även hus med bra grund kommer att behöva omdräneras med jämna mellanrum, runt 30 år är ett bra riktmärke.
Att dränera ett befintligt hus är en process som sker i flera olika steg. Först grävs marken upp runt huset, sedan läggs en dräneringsslang ner. Slangen läggs så att den har lutning mot ett avlopp. Källarväggar eller grunden isoleras på utsidan med exempelvis Isodrän eller Pordrän för att skydda mot fukt. Marken fullt upp och dagvattenledningar dras till avlopp eller dagvattenbrunn.